Njutbar nedgång för priset på förnybar energi

Dela
June 13, 2017, 0:00
Högskolan

​Redan för femton år sedan förutsåg han att elproduktion från sol och vind en dag skulle börja konkurrera ut konventionella energislag. Nu är den dagen här. Ändå är Tomas Kåberger förvånad.​​

Tre saker har fallit tungt de senaste arton månaderna: Kostnaden för nybyggd solel, kostnaden för nybyggd vindkraft till havs samt hakorna på de flesta av världens energiexperter.
– Att el från sol och vind skulle bli billigare än el från termiska kraftverk var ganska lätt att förutse. Men hur lång tid detta skulle ta har varit en mycket svårare fråga, konstaterar Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy på Chalmers, när vi träffas i ett av hans båda kontorsrum för ett samtal om det nya energiparadigm som tonar fram.
Svaret på frågan kom alltså tämligen abrupt under 2016.
– Jag tror knappt det finns någon som inte överraskades av hur snabbt kostnaderna föll. 
​Dramatisk kostnadsminskning
Han tar det internationella energiorganet IEA som exempel. Så sent som i november förra året kom därifrån prognoser som visade att havsbaserad vindkraft i Europa fortsättningsvis skulle kosta cirka 100 dollar per megawattimme.

Men energiexperterna i Paris hade inte koll på verkligheten. För under sommaren hade flera vindkraftskontrakt slutits på en betydligt lägre nivå. Och i november, samtidigt som IEA:s prognos gick i tryck, fick svenska Vattenfall ett kontrakt vid Kriegers Flak i södra Östersjön på nästan hälften av den kostnadsnivå som IEA angett.

"Detta är njutbart för världen. Det betyder att förnybar el har möjlighet att konkurrera ut klimathotande fossila bränslen och haverihotande kärnreaktorer".

Tomas Kåberger., professor, industriell energipolicy
– Detta var en kostnadsminskning i så dramatisk takt att man skämtsamt skulle kunna hävda att havsbaserad vindkraft borde vara gratis redan nu i sommar, säger Tomas Kåberger.
På solsidan var prisraset minst lika spektakulärt. Han fingrar vant fram de epokgörande internationella solenergikontrakten på sin laptop:
– Peru i februari 2016, under 50 dollar. Sensationellt billigt, hette det då. Många menade att det var en engångsföreteelse. Men strax därpå slöts ett nytt kontrakt i Mexiko, på samma nivå.
– I maj kom sedan kontraktet i Dubai på 30 dollar. Och i augusti ytterligare ett strax under 30 dollar, nu i Chile. Under hösten tillkom Abu Dhabi och sedan Mexico igen, på liknande nivåer.
– Detta innebär sammanfattningsvis att man i solrika länder idag kan bygga anläggningar för solel med en produktionskostnad på motsvarande mellan 20 och 25 öre per kilowattimme.
En viktig brytpunkt​
För den som inte brukar titta så noga på sin elräkning säger kanske inte alla dessa siffror så mycket. Men för Tomas Kåberger och hans kollegor innebär det att en sedan länge förutsedd brytpunkt på energiområdet har nåtts. Energi för förnybara källor kommer att vara billig – inte dyr som vi vant oss vid att tro.

– Detta är n​jutbart för världen. Det betyder att förnybar el har möjlighet att konkurrera ut klimathotande fossila bränslen och haverihotande kärnreaktorer, hävdar Tomas Kåberger.

På sikt leder detta också till att modern energi kan bli mer tillgänglig för fler.
– Särskilt positivt är budskapet för de hundratals miljoner människor i fattiga länder som alltid fått höra att energiresurserna inte räcker till och att de därför aldrig kommer att kunna leva som vi gör. De begränsningarna är inte längre relevanta.
Kolkraft blir ifrågasatt​
Den viktigaste mekanismen bakom den här utvecklingen är industriellt lärande, vilket pressat ned kostnaderna. Men lärandet har inte varit gratis. Tomas Kåberger påpekar att tyska elkunder stått för en stor del av lärpengarna, särskilt när det gäller solenergin. Detta eftersom Tyskland införde kraftiga subventioner i ett tidigt skede, då tekniken fortfarande var dyr.
– Tack vare den här insatsen är nu sol och vindkraft på många håll i världen det billigaste sättet att få fram ny elproduktion, konstaterar han.
– Det innebär också att många av de kolkraftverk som nyss byggdes eller planerades runt om i världen nu plötsligt är ifrågasatta. Exempelvis stoppade den kinesiska regeringen i höstas ett hundratal kolkraftsprojekt som redan var igångsatta.
Även i Indien, där kolkraften byggts ut kraftigt de senaste åren, är sol- och vindenergi numera ett allt mer konkurrenskraftigt alternativ, enligt Tomas Kåberger.
Fortsatt låga rörliga kostnader ​
Men tyvärr betyder inte allt detta att klimathotet kan betraktas som undanröjt.
Mängder av existerande kolkraftverk runt om i världen kan fortsätta producera el och släppa ut koldioxid – tack vare att de har så låga rörliga kostnader jämfört med vad det än så länge kostar att bygga nya, förnybara anläggningar.
Tomas Kåberger betonar att det är först när förnybar el kan konkurrera ut befintliga fossilkraftverk som energiomställningen börjar rulla på av egen kraft.
När kommer detta att ske? Många har hoppats att politikerna skulle kunna enas om system som gör det dyrt att släppa ut koldioxid – exempelvis genom internationell utsläppshandel eller koldioxidskatter.
Det skulle skynda på energiomställningen. Men allt mindre talar enligt Tomas Kåberger för att sådana överenskommelser ska bli verklighet. Och paradoxalt nog bidrar de sjunkande kostnaderna för förnybar elproduktion till att hålla nere priset på utsläppen!
Det här är en kortare version av en text som publiceras i Chalmers Magasin nr 2, 14 juni 2017




Text: Björn Forsman Foto: Anna-Lena Lundqvist
Fakta ​Tomas Kåberger: 
Fakta/Energirik mångsysslare Tomas Kåberger är sedan 2012 professor på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers – ett slags hemkomst till det lärosäte där han blev civilingenjör 1983
och där han doktorerade 1999. Han är också en av två vice ledare för Chalmers styrkeområde Energi.
Men det är inte enbart som akademiker han har gjort sig känd, utan kanske ännu mer för sina många andra roller på energiområdet genom åren. Exempelvis:
Opinionsbildare, med koppling till bland annat Naturskyddsföreningen och tankesmedjan Fores – och som krönikör i svenska och japanska tidningar och tidskrifter. Dessutom på senare tid
ledarskribent i ETC Göteborg. Företagare i den gröna energisektorn, genom engagemang inom bland annat bioenergi och vindkraft. 
Generaldirektör för Energimyndigheten under tre år (2008-2011) och energipolitisk expert i en rad sammanhang. Ordförande i den japanska forskningsstiftelsen Renewable Energy Institute, med uppgift att ställa om det japanska energisystemet efter Fukushima-olyckan. 
Gästprofessor vid Zhejiang-universitetet i kinesiska Hangzhou. Styrelseledamot i statliga Vattenfall sedan två år tillbaka.