Höjdpunkter från Almedalen 2017

Dela
July 3, 2017, 22:00
Högskolan

​Konkreta klimatåtgärder, intelligent samverkan med industrin, fler studentbostäder och stärkt fokus på etik i utbildningen. Det är några frågor som medverkande från Chalmers lyfter i Almedalen.

Mer praktik ger teknologer närkontakt med etik

Måndagens stora händelse var Chalmers seminarium Skapa det goda samhället – är ingenjörerna mogna för det? Läkare är vana att hantera etiska dilemman och möta människors behov. Ingenjörer behöver bli bättre på detta. Panelen var enig med etikforskaren Jessica Nihlén Fahlquist och Chalmers lyfter nu frågan, både i Almedalen och på hemmaplan.

– Vi är på rätt väg och tar ett steg i taget, som vi brukar göra, för frågorna är komplexa och svåra. Men vi vill och vi måste förändra, förbättra och integrera etiken i våra kurser. Vi utmanar kåren och de oss, säger vicerektor Maria Knutson Wedel, som gladdes åt att 80 procent av seminariepubliken inte var ingenjörer – frågan engagerar.

Ännu starkare koppling till arbetslivet bör vi kunna få till relativt snabbt, resonerar Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Det är där casen finns, och förståelse, motivation och engagemang kan växa.

– Praktikplatser börjar bli trendigt igen. Det verkar som om de flesta i panelen håller med mig, säger Carl von Rosen Johansson, avgående kårordförande.

Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen, påpekar att även om ingenjörsyrket sakta blir mer populärt igen är det alldeles för få unga som förstår vad man gör som ingenjör. Glöm ordet ingenjör! Visa istället hur det är att jobba i näringslivet. Unga vill förändra världen. Låt oss visa att teknikutbildning är världens chans att få vara med och skapa ett bättre samhälle.

*
När det gäller människors digitala integritet lyfte chalmersforskaren Magnus Almgren ett tänktvärt perspektiv på de västsvenska lärosätens digitaliseringsseminarium.

– Integritet fungerar lite som solskydd. Vissa är känsligare än andra. Man måste bestämma sig själv för vilken skyddsfaktor man behöver ha för att må bra, säger Magnus Almgren.

Hos Betonginitiativet talade Filip Johnson om fossilfri betong:

– Dagens styrmedel är otillräckliga för att få fram koldioxidfri cement och betong. Men det tekniskt möjligt. Jag tycker det är mycket positivt att branschen är så engagerad i frågan om koldioxidneutrala basmaterial, säger Filip Johnson, professor i energiteknik.

 

"Svenskarna öppna för mer styrmedel"

David Andersson, forskare i fysisk resursteori, deltog i Naturskyddsföreningens seminarium Konsumtionsutsläppen - kan Sverige minska sin klimatpåverkan i andra länder?

 

Våra utrikes resor och import av varor och tjänster orsakar utsläpp som inte syns i statistiken, men som likväl påverkar klimatet. När svenskarnas klimatpåverkan räknas i ett konsumtionsperspektiv ökar klimatpåverkan till mer än det dubbla. De utsläppen omfattas inte av svenska klimatmål.
 
– Storleken på svenskarnas konsumtion har ökat väldigt mycket inom flera sektorer, sade David Andersson. Våra kläder står för en stor andel av konsumtionsutsläppen, och även möbler börjar bli en stor post. Vi köper så mycket saker och byter ut dem så ofta numera.
 
De största posterna när det gäller klimatpåverkan är dock våra transporter, vår mat och vårt boende.
 
David Andersson har skapat klimatappen Svalna, och har också stått för beräkningarna till SVT:s serie Zero Impact. Han sade att det idag finns en öppenhet hos svenskarna inför åtgärder som skulle minska konsumtionsutsläppen.
 
– Nu är det läge att vara politiskt progressiv med styrmedel. Många är till exempel positiva till flygskatt. Även en köttskatt skulle vara möjlig att införa, om man samtidigt stödjer de värden som finns inom den svenska djurhållningen.
 
– Att förändra våra konsumtionsmönster är en säkerhetsstrategi. Att förlita oss enbart på energieffektiviseringar och teknikförbättringar skulle innebära en väldigt stor risk.

 

Studentkåren vill bygga bostäder

På Akademiska Hus seminarium Vem bygger vi studentbostäder för? berättade studentbostadschefen Susanne Malmgren att Akademiska Hus har som nytt mål att 11 000 studentbostäder byggs i Sverige till år 2021. De söker seriösa aktörer som kan bygga bostäderna.
2021. De söker seriösa aktörer som kan bygga bostäderna.

 
– Vi är beredda att vara seriösa aktörer och bygga på din mark, Susanne! sade Carl von Rosen, som har varit årets ordförande för Chalmers studentkår. Vi har 10 000 lägenheter idag. För att täcka behovet hos våra studenter behöver vi 18 000 lägenheter.
 
Emma Sarin från HSB Living Lab berättade att en undersökning om hur studenterna trivs i det levande labbet kommer i höst. Resultaten ser bra ut hittills.
 
– Huset har låg omflyttning för att vara ett studentboende, och studenterna har inga problem med alla saker vi testar i huset. Snarare vill de att vi forskar ännu mer och byter ut fler delar i huset än vad vi redan gör.
 
Ett exempel på ett lyckat projekt är hönshuset på gården, som både har minskat matsvinnet och ökat gemenskapen. Att ensamhet är ett svenskt samhällsproblem i alla åldrar konstaterades flera gånger under seminariet.
 
– Kanske är det hönshus vi ska ha på gårdarna, i stället för lekplatser och grillplatser, sade Emma Sarin.
 

Hemläxa för Västsveriges Life Science-aktörer

Måndagmorgonen började med temat Life Science – en smart industri. Astrazenecas vd Jan-Olof Jacke berättar att Bioventurehub – en totalt öppen miljö för forskare och småbolag mitt i Astrazenecas Mölndalsanläggning – redan efter ett par år rymmer 23 olika bolag.

– I 15 år har vi pratat om att vi har fantastiska styrkor som vi bara ska få ihop. Bra på läkemedelsforskning, naturvetenskaplig och medicinsk forskning, starka traditionellt inom IT, starka inom medicinteknik. Vi måste få ihop det här. Men exemplen på företag som lyckas är fortfarande alldeles för få, säger Jan-Olof Jacke.

Vi behöver fler landningsbanor, platser där småföretagen kan hitta rätt och möta till exempel vårdens aktörer, menar Kristina Lagerstedt, vd för chalmers Venture-finansierade 1928diagnostics. Samtidigt märker hon att saker händer.

– Jag kom in i den här branschen för fyra år sen. Då var avstånd mellan Astrazeneca, Göteborgs universitet och Chalmers större. Nu jobbar de tätare, säger Kristina Lagerstedt.

Chalmers vicerektor för nyttiggörande Fredrik Hörstedt fångade upp en efterlysning från Niklas Johansson, statssekreteraren på näringsdepartementet.

– Vi måste samlas kring konkreta förslag och ta med dem till Stockholm så att regeringen kan stötta med konkreta åtgärder som kan stärka det västsvenska klustret, säger Fredrik Hörstedt.

 
Text: Johanna Wilde och Christian Borg
 uppdateras löpande