Guldregn över nya forskningsmiljöer

Dela
March 9, 2017, 0:00
Högskolan

​Optiska sändare, kvantplasmonik, cyberfysiska system och förbränningskemi för biomassa. Det är fyra områden som nu får sexåriga anslag från Vetenskapsrådet för att utveckla forskningsmiljöer på Chalmers. Målet är att få forskare att samarbeta i större grupper än i vanliga projekt.

​När Vetenskapsrådet nyligen delade ut anslag till 18 forskningsmiljöer inom naturvetenskap och teknikvetenskap gick fyra av anslagen till chalmersforskare. De fyra projekt som får bidrag koordineras av institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, institutionen för data- och informationsteknik och institutionen för energi och miljö, som tillsammans får 94,8 miljoner kronor.
Bidraget kräver en konstellation av flera forskare som arbetar mot ett gemensamt forskningsmål på lång sikt.

Högre kommunikationshastighet med optiska sändare

Anders Larsson, professor i fotonik och chef på avdelningen för fotonik, är huvudsökande för projektet Integrerade optiska sändare för våglängdsmultiplexering i datacenternätverk. Projektet handlar om metoder för att öka kommunikationskapaciteten i de datacenter där all information som skickas via internet lagras och behandlas.
 
– Med allt fler molnbaserade och bandbreddskrävande tjänster så växer dessa datacenter till enorma anläggningar som kräver kommunikationsnät med en kapacitet som bara kan tillgodoses med fiberoptik. I dessa nät skickas i dag data på en våglängd per fiber, säger Anders Larsson.

I projektet deltar forskare från två institutioner på Chalmers  samt forskare vid Danmarks Tekniske Universitet.

 

Plasmonik + kvantinformation = kvantdator

Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik och chef på avdelningen för tillämpad kvantfysik, är huvudsökande för projektet Kvantplasmonik – en teknologi för foton-fotonväxelverkan på kvantnivå vid rumstemperatur.
 
– Vår vision är en kvantdator som fungerar vid rumstemperatur samt ett globalt internet för kvantinformation. Nyckeln till detta är att kombinera två forskningsfält som tidigare inte samarbetat i någon större utsträckning: plasmonik och kvantinformation. Med detta som byggsten är vägen öppen mot både en kvantdator och ett kvantinternet, säger Göran Johansson.

I projektet deltar forskare från två institutioner på Chalmers.

 

Testmiljö för datorsystem till självkörande fordon

John Hughes, professor vid institutionen för data- och informationsteknik, och huvudsökande för projektet Systematisk testning av cyberfysiska system, som ska ge bättre förutsättningar för att testa datorsystem för självkörande fordon och andra cyberfysiska system.
 
– Testning kan aldrig påvisa frånvaron av fel, men med systematiskt arbete kan man ändå skaffa sig ett mått på systemets tillförlitlighet genom att beräkna testningsscenarier utifrån en matematisk modell av systemet och dess önskade beteende, och sen utsätta systemet för dessa scenarier, säger John Hughes.
 
I projektet deltar forskare från två institutioner på Chalmers samt forskare vid California Institute of Technology, Université Paris VI Pierre et Marie Curie och Volvo Cars.
 

 

Teknik som kan minska växthusgaser

Anders Lyngfelt, professor i energiteknik, är huvudsökande för projektet Förbränningskemi för biomassa med syrebärarmaterial. Projektet handlar om att fortsätta utveckla en klimatsmart förbränningsteknik – kemcyklisk förbränning. En teknik som separerar koldioxiden redan i förbränningsprocessen vilket ger ökade möjligheter att minska utsläppen.
 
– Nu får vi möjlighet att ytterligare öka kunskaperna om tekniker som kan göra stor nytta när det gäller att begränsa temperaturökningen på jorden framöver, säger Anders Lyngfelt.
 
I projektet deltar forskare från två institutioner på Chalmers samt forskare vid Göteborgs Universitet.
 
 
Text: Anita Fors, Michael Nystås, Anneli Andersson och Christian Löwhagen