BT Kemi saneras - nu grävs giftet bort

Dela
September 7, 2017, 10:00
Högskolan

​Från kraftigt förorenad industrimark till ett välbesökt friluftsområde, en utveckling som norra delen av BT Kemi-området i skånska Teckomatorp redan genomgått. Nu står den södra delen av området på tur för att saneras i och med ett forskningsprojekt som leds av Chalmers och bedrivs i samarbete med Svalövs kommun.

För många är den lilla orten Teckomatorp i västra Skåne starkt förknippad
med BT Kemi och särskilt de föroreningar som produktionen av växtgift orsakat– vilket
man från kommunens sida nu vill få bukt med. Men att sanera förorenade områden
innebär ofta svåra avvägningar för att hitta hållbara lösningar som minimerar
risker för både människa och miljö till rimlig kostnad.

I ett forskningsprojekt som leds av Chalmers tekniska högskola testas nu analysverktyget
SCORE* genom fallstudier, där BT Kemi Södra området ingår. Med verktyget kan såväl
miljömässiga som sociala och ekonomiska aspekter vägas in när olika saneringsalternativ
utvärderas, och den kommande saneringen av området kan sammantaget förväntas
bidra till en hållbar utveckling. Det indikerar den forskningsstudie ledd av
Chalmers tekniska högskola som genomförts i samarbete med Svalövs kommun och varit
belönande för båda parterna.

– För BT Kemi Södra området stod Svalövs kommun inför ett beslut om val av
saneringsalternativ. Därför var det bra för oss att få ett fördjupat underlag
genom SCORE-analysen, säger David Bohgard, projektledare vid Svalövs kommun.

– För oss forskare gav BT Kemi Södra området möjlighet att använda SCORE för
att jämföra hållbarheten i två principiellt olika sätt att sanera: urgrävning**
eller inneslutning***, säger professor Lars Rosén vid Chalmers tekniska
högskola och FRIST.

När samtliga tre aspekter av hållbarhet vägs samman tyder SCORE-analysen på
att urgrävning är mest hållbart, vilket också är det saneringsalternativ som
Svalövs kommun har valt att gå vidare med. Analysen indikerade att en inneslutning
var mer hållbar än en urgrävning ur miljömässig synpunkt. Ur social och
ekonomisk synpunkt är dock en urgrävning mer hållbar, bland annat genom det
stora värde som ligger i att föroreningarna tas bort från området. Den stämpel
på Teckomatorp som kopplingen till föroreningarna inneburit genom åren kan
förpassas till historien, vilket för invånarna får positiva effekter – som
ökade fastighetsvärden, och inte minst en bättre närmiljö.

* SCORE står för Sustainable
Choice Of REmediation och har utvecklats vid Chalmers tekniska högskola i
samarbete med Anthesis Enveco AB, NCC AB och Statens geotekniska institut.


**En urgrävning innebär att
föroreningarna grävs upp och transporteras bort, antingen till en deponi
(avfallsupplag) eller till en behandlingsanläggning. Groparna fylls sedan med
rent material (t.ex. jord och grus). Förutom dessa grävarbeten leder en urgrävning
till många transporter från och till området.

***En inneslutning innebär att
man bygger en tät låda (väggar runtom och ett tätt skikt ovanför) omkring
föroreningarna för att se till att de inte sprids. Sedan täcks inneslutningen
med rent material. På så sätt behöver man inte gräva lika mycket som vid en
urgrävning, och det är mindre material som forslas från och till området.
Transporterna blir alltså färre, men man behöver däremot kontrollera att
inneslutningen fungerar i framtiden.

Läs forskningsrapporten här

Läs mer om verksamheten inom FRIST


Kontaktperson Svalövs kommun:
David
Bohgard,
david.bohgard@svalov.se, telefon 0418-47 53 91, 0709-47 53 91

 

Kontaktperson Chalmers tekniska
högskola:
Lars Rosén,
lars.rosen@chalmers.se, telefon 031-772 20 61, 073-412 25 79